Rapport från Livebryggningen 11 juli och Ölets dag den 15 juli

I juli genomförde vi två livebryggningar utanför butiken vid Roslagsstoppet, både lördagen den 11 juli och på Ölets dag den 15 juli. Alla som var intresserade var välkomna att dyka upp och delta på plats, eller att delta på distans via vår Internet-länk. Vi bryggde två olika recept från DrHans, en i Kölsch-stil och en American Brown Ale. På lördagen blev det  Dr Doom Kölzch och på Ölets bryggde vi den spännande The Beast - American Brown Ale. Som vanligt bryggde vi på en Brewtools 80PRO. 

Alla deltagare på plats fick engagera sig så mycket man ville i bryggningen, och som vanligt uppstod bra diskussioner där alla delade med sig av sina erfarenheter, tips och tricks.  Vi hade rätt tur med vädret båda bryggdagarna, även om vi för säkerhetsskull (vilket var tur) också satte upp tälttaket som skydd för lite regnstänk. 

Vid första bryggningen var vi tillbaka i gamla välden där Kölsch har sitt ursprung i tidigt 1600-tal, då man först började producera bottenjäst öl i Köln, och nådde en snabb popularitet. Så till den grad att den hotade de traditionella bryggerierna som försökte förbjuda först tillverkningsprocessen och senare närmare slutet på århundradet så förbjöds försäljningen. 

Kölsch som namn är ursprungsskyddat sen 1997, och måste produceras i ett bryggeri som är medlem i Kölns bryggarförening. Stilen kan man såklart dock brygga var som helst, och då ger det ett ljust öl som påminner mycket om ljus lager till färg och smak. Men till skillnad från traditionell lager som jäser kallt, så sker jäsningen i varm temperatur. Den är ljust i färgen med lätt och mild smak med måttlig beska. Den ska ha hög kolsyra och smak med karaktär av malt och ingen sötma, dock lite fruktiga toner från jäsningen. Den ska vara klar och naturligtvis följa renhetslagarna. 

Vid bryggning på Ölets dag förflyttade vi oss till den amerikanska tolkningen av engelsk brown ale. Brown ale är traditionellt ett samlingsnamn för mörkare ale från England som inte är porter eller pale ale. Den mörka färgen kommer från mer rostad malt. Smaken är maltdominerad med aromer av knäck, choklad, sirap och torkad frukt. Beskan är liten till måttlig, och alkoholhalten överstiger numera sällan 5 % i en klassisk brown ale (även om de fram till 1800-talet kunde vara så starka som 9%). 

I amerikanska tolkningar av ölstilen förekommer mer aromatisk humle, och ölet är generellt beskare och har högre alkoholhalt än det engelska ursprunget. Det ska dock finnas viss karamell- och chokladliknande toner med medelhög intensitet i både smak och arom i American Brown Ale (ibland benämnd ABA). I vårt recept ingår en mindre mängd mörk chokladmalt som vi maler väldigt fint - tänk brygg- eller espresso-kaffe.

Den ska fortsatt ha tydlig men inte dominerande humlesmak och tydlig beska. För att vara en amerikansk stil så har den funnits länge. Någon distinkt tidpunkt för uppkomsten finns inte att referera till utan den uppstod av amerikanska hemmabryggare som inspirerades av engelska brown ales och porters. 

Vi känner oss ödmjuka och tacksamma till alla er som gjorde oss sällskap under någon av dessa bryggdagar. Det är väldigt roligt att få ta del av historier, tips och erfarenheter från er alla, och väldigt inspirerande när nya kontakter knyts bland vana och blivande hemma-bryggare och microbryggerier i vår närhet. 

Slutligen nämner jag den ruljans och omsättning på flaskor som sker i den uppskattade ölbytes-kylen vi har i butiken. Ta med dig en eller flera av dina egna produktioner och byta mot någon annans.

Nästa tillfälle är inte planerat, men vi återkommer med tidpunkt och tema.